They are looking for… “substitution”

Jag har varit på min första kinesiska festival. Ett rätt märkligt ord att använda egentligen - en hel del av dem verkar inte ha särskilt mycket med festligheter att göra. Just den här lilla festivalen anordnades av alla fiskare i en särskild by för att blidka osaliga andar så att de skulle få fiska i fred för dem. Detta görs mycket systematiskt genom att man ägnar en dag åt att att bjuda in och blidka andar efter människor som dött till havs och en annan dag åt de andar som dött på land.

- “What about those who died in the sky?” frågade någon.

- “They don’t care about them”

Vettigt av dem om man frågar mig. Även om man är med i en flygolycka dör man väl vanligtvis antingen på land eller i vattnet. Jag håller med om att det troligtvis räcker med att täcka dessa två områden.

Hela kalaset utspelade sig på tre stora fiskebåtar som låg för ankare ute i hamnen. Vi åkte ut dit med en mindre båt och klättrade sedan mellan båtarna för att se allt som var på gång. Fiskarna var mycket oroliga för oss och bad oss att ta det försiktigt eftersom de andar som var där “are looking for substitution”. Det är tydligen inte särskilt kul att vara osalig ande och risken var stor att de skulle ta varje chans för att byta plats med någon av oss antingen genom att göra oss besatta eller helt enkelt döda oss.

Mest spektakulära var de två stora andekonungarna som tronade längst fram i fören på den ena fiskebåten. De fanns där för att hålla koll på de besökande andarna så att de inte gör några dumheter (som att göra någon besatt kanske). Andekonungarna kan antingen skriva ner den krånglande andens namn i en bok för senare bestraffning eller helt enkelt ge bråkstakaren en gammal hederlig spark med sin höjda fot.

När man var klar med dagens uppgift - att blidka andarna efter de som dött till sjöss - var det dags att skicka hem den andekonung som hade haft till jobb att hålla ordning på dem. Detta görs enkelt och smidigt genom att man bränner upp honom.

Notera andekonungens fot som sticker upp där till höger.

Taggar: båt, festival, tradition

Snålbio

Varför betala dyra pengar för att gå på bio när man kan se film alldeles gratis nere i köpcentrets elektronikaffär? Ett rätt vanligt nöje i Hong Kong, man ser ofta små folksamlingar trollbundna av Spindelmannen eller något annat nytt dvd-släpp från Hollywood.

Affärerna verkar i sin tur nöjda över få visa upp senaste HDTVn och skruvar upp volymen så att alla kan höra ordentligt.

Frågan är om det faktiskt händer att någon orkar stå och se en hel långfilm såhär.

Taggar: film, Hong Kong, tv

Studieatmosfär

Jag läser Josefines blogg från när hon var utbytesstudent på precis mitt universitet 2005. Hon skrev då om inställningen till studier här i Hong Kong och även i Japan. Vad jag har sett så långt så har hon helt rätt i det hon skriver. Den allmänna inställningen verkar inte vara att det skulle vara särskilt roligt eller intressant att plugga, det är mest ett onödigt ont som man genomlever med nöd och näppe genom att kolla på film på sina mobiler under föreläsningarna.

Vilket är rätt jobbigt för mig som faktiskt gillar det jag gör. Det är liksom därför jag pluggar - att få en examen har aldrig varit mitt enda mål.

Man vill ju säga - “Men skit i det här då om det nu inte är vad du vill göra” - när två tredjedelar av salen sitter och pratar med varandra alternativt i mobilen under föreläsningen.

Problemet är att här i Hong Kong kan man inte skita i att plugga. Har man ingen universitetsexamen kan man säga ajöss till varje jobb som är mer kvalificerat än att borsta löv iklädd stråhatt. Sen spelar det mindre roll vilket ämne man har den där examen i, men examen ska man ha. I Sverige byter man ämne om det visade sig att man valt fel och efter något år upptäcker att man faktiskt var helt ointresserad av det man läser. Här uthärdar man och väljer kurser som verkar lätta så att man får ett högt betygssnitt. Att byta är svårt, och framförallt - dyrt.

Attityden bland de amerikanska utbytesstudenterna verkar inte mycket bättre. När jag frågar om vi inte ska gå tillbaka till föreläsningen när rasten borde vara slut får jag ett:

“Jaså, tyckte du att det var så kul att lyssna på den där gubben?” med det menar han egentligen “tönt”.

Högstadiet är tillbaka och jag har inte saknat det en sekund.

Taggar: Hong Kong, plugga

Tokyo vs. Hong Kong: Rond 1

Det är förstås oundvikligt. Det går inte att ha bott i Tokyo och ett år senare bo i Hong Kong utan att jämföra de två och lite överraskande så är de faktiskt milsvida olika. Översiktligt kan man nog säga att Tokyo på många sätt är konstigare medan Hong Kong är en fantastisk blandning av Kina-Japan-Väst är Tokyo bara Japan. Visst influeras Tokyo av utlandet men de tar varje influens och skruvar den tre varv så att den när den kommer ut på andra sidan känns ännu mer japansk än det som är inhemskt.

Hong Kong däremot är en mer världsvan stad där utlänningar (från både öst och väst) verkligen är vardagsmat. Det är på många sätt väldigt skönt efter att ha levt i några månader med dagliga kulturkrockar i Tokyo. De flesta här kan hygglig engelska, bara en sån sak.

Matchen kan börja:

Hong Kong: butikspersonalen noterar knappt ens ankomst, men kommer gärna fram och hjälper till när man stått och tittat intresserat på en vara ett tag

Tokyo: hela butiken stannar upp och minst en, kanske alla, anställda brister ut i ett “irrashaimasse”

Hong Kong: allt är billigare, förutom oliver och fryspizza som tydligen betraktas som lyxkonsumtion.

Tokyo: kostar som Sverige, med skillnaden att boende är dyrare och restauranger är billigare - så det jämnar ut sig.

Tokyo: i en av världens mest moderna städer kan man i stort sett aldrig använda kreditkort. Cash is king.

Hong Kong: kreditkort fungerar överallt. Men de har dessutom levlat upp i form av “Octopus”-kortet som är allt det som cashkortet en gång borde ha varit (om någon ens minns dem). Man kan betala med bläckfiskkortet nästan överallt, från tunnelbanan till mataffären och man behöver inte ens ta ut det ur plånboken - bara att hålla upp det framför läsaren så dras pengarna. De skaffas lätt av vem som helst och fylls på med cash i speciella automater som finns på varje station.

Just nu vinner Hong Kong min match, men det handlar nog alldeles säkert helt enkelt om nyförälskelse. Snart kommer vardagen - och det är alltid en annan historia.

Taggar: Hong Kong, Tokyo

Vuxenpoäng

…måste det bli till både mig och Staffan. Ingen av oss har ju ännu bloggat om skolan som ligger tvärsöver gatan:

Taggar: ord